Tack för att du alltid har stått upp och stöttat mig, för att du alltid har trott på mig, för att du orkar med mitt berg och dalbane mående, för att du suckar högt och säger att jag borde starta en egen firma när jag alltid ska skicka tillbaka kläder, för att du kan sitta länge och hålla om mig i din famn när det gör ont i mitt hjärta, för att du alltid ställer upp, för att du alltid tycker det är jobbigt att göra en inbakad fläta i mitt hår för du säger att du är så "dålig", för att du skrattar åt mig när jag får kärringstopp (ha ha), för att du alltid sätter mig och min bror i förstahand, oavsett vad som än händer. Och sist men inte minst, tack för att du alltid gjort det klart för mig att du alltid kommer att älska mig och aldrig svika eller lämna mig. Det finns ingen finare människa än sin mamma, håll om henne hårt & släpp aldrig taget. Jag behöver dig och jag älskar dig. Mest av allt. ♥

Låg och kokade i solen någon timme idag, så underbart skönt! Äntligen ska det börjas igen med brännan, snacka om att det är så himla efterlängtat. Umgicks sedan med världens mest efterlängtade och älskade pappa. Hjärta. Brummade iväg tillsammans och övningskörde sju mil med den lilla Audin. Nu återstår bara det näst bäste på hela dagen: en lång, uppfriskande och jävlig löprunda!

"Tänk så många gånger man tvekat. Tvivlat. Velat. Börjat tänka i negativa banor, nästan nedvärderat sig själv. Att man inte kan, att det inte går, att man kommer mötas av ett nej. Men vill man något måste man våga make it happen. Våga ta det där skrämmande första steget för att målmedvetet kunna vandra mot sitt mål. Oavsett om det är ett jobb, en kille eller en dröm. Man ska inte gå runt och tänka "jag kan inte", man kommer definitivt ingenvart om man inte försöker.

Det finns bara en sak jag inte kan och det är att flyga. 
Och då kan jag ändå köpa en flygbiljett"

Sådärja, var uppe med tuppen i morse, drog på en pw innan frulletimes och de satt finfint. Senare idag blir det backintervaller, woopwoop. Som ni alla redan vet så är det blötsnö och hemskheter igen här i norrland. Jag som hade tänkt ligga ute och sola hela helgen. Hoppet, vad hände? Hatar att bo där snön existerar och ständigt återkommer..

Jag är vaken och jag gråter, han är naken och han sover. Han fick svaret, jag fick frågor men vi klarar oss till våren. Jag är skadan, han är såret och vi båda skapar tåren men även om han klagar på mig ska vi klara oss till våren. Det finns ingenting som vi inte kunnat ta oss igenom. Det verkar som jag alltid fuckar up men om han drar, så har han ingen kvar att klaga på och det vet du om. Du är brasan fylld med lågor, spolas bort av mina vågor för jag hatar när han gråter men vi klarar oss till våren. Vi älskade på molnen och jag lämnar dig på molnen. Jag är sämst men du förstår mig, så vi kämpar fram till våren.

Började gårdagens eftermiddag med grillning och en massa goda drinkar i solen med roligaste Jocke! Senare blev det trevligheter med en massa vänner och även nya ansikten. Avslutade kvällen med en väldigt lång och kall promenad till Max för lite hamburgare med bland annat Moa och Kasper. Riktigt lyckat. Tack vännorrr. ♥