"Folk tror nog alltid att man klarar sig så bra själv när man visar sig stark. Att man tar all skit. Att ryktena inte biter eller kommentarerna inte känns. Att det man får höra inte gör ont eller att ett namn fortfarande inte är en kniv. Ingen som förstår att hela staden fortfarande är ett minfält. Allt känns. Men jag måste vara stark för att överleva. Det är därför som blicken är svart och sen kan människor skvallra hur mycket de vill om hur dum eller hård eller elak man är, men det handlar bara om ren och skär överlevnad efter en sorg större än allt annat.

 

Och till alla er som tror att man inte klarar det. Man gör det. Man skrattar tillslut. Man älskar igen. Man börjar leva utan att man ens inser det själv. Glöm inte bort det. Jag klarade det. Du klarar det. Vi klarar det. Tillslut inser man att denna smärta man tagit sig igenom har gett något väldigt fint - en styrka man aldrig trodde att man hade. Känslan av att vara en stark människa."

 

- Michaela Forni

och där gick jag sönder

"Att det är den som bryr sig minst som håller i alla trådar. Och att det är den som bryr sig mest som fäller flest tårar."

"Jag vill bara kunna räkna med dig. Räkna med att jag är fin i dina ögon när du tittar på mig. Räkna med att du vill att jag ska höra av mig. Räkna med att det känns när jag inte gör det. Räkna med att jag kan lita på dig. Räkna med att du tänker på mig ibland. Räkna med att du säger något fint ibland. Räkna med att du vill dela med dig av din närhet ibland. Räkna med att  du vill vara där när jag somnar. Räkna med att du finns där när jag vaknar. Räkna med att du inte går om jag väljer att stanna."

Ska komma på bättre tankar, så jag ringer min bästa Felicia istället! Love.