Det blev ett stort tomrum efter att finaste wilburr somnade in. Men hon mår bättre nu, det är jag helt säker på. Och att gråta så mycket för en liten varelse betyder att man har haft många fina år tillsammans. Men att inte komma hem till någon som hoppar på en känns så tomt och ett tomrum måste man fylla igen på något vis. Låt mig därför presentera våran nya och kommande familjemedlem, Iza. Hur söt?! Gud vad jag ser fram emot det här. :)