Hade någon frågat mig för tio månader sedan om jag skulle bli glad igen hade jag nog aldrig svarat. Hade någon frågat mig om jag skulle bli glad igen för tre månader sedan hade jag sagt förhoppningsvist. Frågar någon mig idag eller för en och en halv månad sen om jag ÄR glad igen så kan jag utan tvekan säga att jag är lyckligare nu. :) Och ni anar inte vilken lättnad det är på mina axlar, hur skönt det är att säga "jag mår bra" och verkligen mena det. Hur skönt det är att vakna upp och känna att det är bra. Vet inte varför jag väljer att berätta det här. Jag vill bara att ingen ska tappa hoppet och säga att det inte blir bra igen, för det blir det, fast man kanske inte tror på det när allting faller ihop som ett korthus. Det hela låter kanske väldigt klyschigt - men sant är det. En sak jag har lärt mig är att i slutändan handlar det om att vara stark, ställa sig stadigt på båda benen och alltid alltid blicka framåt.