"Vad gör man? Man biter ihop. Man kväver skriken i kudden på nätterna och man gråter bakom sina solglasögon på vägen hem från jobbet. Man pressar in naglarna i handflatan när namnet eller bilderna dyker upp på datorskärmen. Man går ut och springer tills kroppen nästan ramlar ihop till en liten klump. Man sveper vinglas på tom mage när paniken blir som mest outhärdlig. Man sitter på jobbet och skriver en artikel om höstens snyggaste skor eller blippar varor i kassan på Ica eller försöker komma ihåg vad som står i ekonomiboken i skolan. Psykisk och fysisk smärta är så lika varandra när man tänker efter. Vad gör du när du får migrän eller mensvärk eller vad fan som helst? Du tar ett par tabletter som inte hjälper och sen biter du ihop. Så när man har bitit ihop så jävla länge att läppen är sönderbiten ögonen rödsprängda och handflatorna fulla av märken och sår..

Så känns det plötsligt inte lika mycket. Jag kan lova det. Det är okej att känna."